Läkemedelshandlarna skriver debattartikel i Altinget:
Under 2024 växte parallellimporten av läkemedel med närmare 16 procent och närmare 20 läkemedel hade gått i rest om inte oberoende distributörer importerat dem till Sverige. Samtidigt kan parallellimporten av läkemedel bidra betydligt mer när det gäller volymer av läkemedel till Sverige, regionernas upphandlingar och att pressa priser.
Hela debattartikeln kan läsas nedan och via denna länk: Debattartikeln finns här
Ofta anges att den svenska kronans styrka är avgörande för hur stor parallellimporten är, men vi kan konstatera att trots en mycket svag krona under 2024 så ökade parallellimporten med cirka 20 procent.
Försäljningen ökade från 3,4 miljarder kronor till 4,1 miljarder kronor. Antalet förpackningar som gick genom den oberoende distributionen var 4,7 miljoner. Det är andra faktorer som spelar in, där inte bara kronans styrka utan även dess stabilitet har stor betydelse för möjligheten att importera läkemedel från EU/EES.
Oberoende distribution har också inneburit att cirka 20 läkemedel har kunnat expedieras i Sverige trots risk för brist. Läkemedel som kunnat nå patienter med hjärtproblematik, hög kolesterolvärden, diabetes, depression, barn med lunginfektioner, med flera. Viktiga läkemedel som gjort skillnad för dessa patienter.
Vi vet att den oberoende distributionen skulle kunna öka än mer genom en rad åtgärder.
- Vilande försäljningstillstånd. Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har det vilket betyder att läkemedlet inte behöver avregistreras. Då går det betydligt snabbare att återintroducera ett läkemedel på marknaden.
- Flexiblare prissättning. När ett läkemedel går i rest är det inte ovanligt att läkemedel finns till försäljning på den europeiska marknaden, men till ett högre pris än i Sverige. Här önskar vi en ökad flexibilitet så att en rest eller brist kan avhjälpas.
- Bagatellsänkningar. Det förekommer att läkemedelsbolag sänker sina priser enbart för att stänga ute konkurrens, även på läkemedel som sen går i rest. Det finns läkemedelsbolag som sänkt sitt pris från 596 kronor till 563 kronor över två års tid vid sex tillfällen, i snitt 5,5 kronor per gång. Här behöver vi hitta ett sätt för att snabbare gynna konkurrens med mer substantiella prissänkningar.
- Apotekens returer. Apotekens användning av returer innebär ökade kostnader och risker och att läkemedel kasseras i stor omfattning. Här vill vi se att reglerna följs, att den som orsakar returen får stå för kostnaden och att Läkemedelsverket ökar sin tillsyn.
Tyvärr missar i dag regionerna konkurrens och prispress på de läkemedel som de upphandlar. Kraven i upphandlingarna ställs i regel så att det blir omöjligt för oberoende distributörer att konkurrera. Effekten blir högre priser och sämre tillgång på läkemedel.
Här behöver vi hitta en modell för upphandlingar som möjliggör verklig konkurrens. Till exempel genom miljökrav som utgår från vad den oberoende distributören kan påverka, krav på ersättning vid brist i leveransen som går att förutse, möjlighet till prisjusteringar under avtalstiden och så vidare. Och kanske framför allt i de fall regionerna inte får in anbud i stället låta oberoende distribution bli ett reellt alternativ.
Att det går visar upphandlingarna i Danmark, som har cirka fyra gånger fler oberoende distribuerade läkemedel i slutenvården än vad Sverige har.
Genom att genomföra dessa åtgärder kan konkurrens, prispress och ökade volymer av läkemedel nå Sverige. Något vi alla har nytta av.
